Vin från Rossesedruvan
Då har vi varit iväg till Italienska Rivieran igen, och bland annat besökt en av de vingårdar vi brukar köpa vin ifrån. Detta vin är speciellt då det framställs av Rossese-druvan som endast odlas i Ligurien, och då framför allt i trakterna av Dolceaqua. Under åren som vi vistats i Ligurien, har vi besökt paret Taggiasco i Soldano som odlar Rossese-druvan och framställer ett utsökt vin, med en frisk, lätt bouquet, med en smak av sommarfrukt. De är nu fjärde generationen som odlar Rossese-druvan, och glädjande är att de i år har utökat sina odlingar. Vi har fallit pladask för deras vin, vars odlingar ger ungefär 5000 flaskor per år av detta fantastiska vin.
När vi var ute och åt i de städer som ligger nere vid havet som Vallecrosia och Bordighera, så fann vi för första gången familjen Taggiascos vin på en del restauranger vi besökte. Detta gladde oss mycket då deras vin borde finna en större publik!
Inbjudan till vinodlingarna
Årets höjdpunkt var att vi blev inbjudna att besöka deras vinodlingar och se hur Rossese-druvan odlas på plats. Odlingarna ligger ovanför byn Soldano, och nås på en mycket smal och då menar jag mycket smal liten väg med ett antal kurvor som passerade sig själva ett antal gånger, vilket innebar att vi som körde en BMW X3, fick backa med fullt rattutslag för att lägga över fullt med rattutslag på andra hållet, för att överhuvudtaget kunna ta oss upp för denna smala kurviga lilla väg. Eva min fru som satt på utsidan av denna ”stig” bad mig vid ett flertal tillfällen att köra längre in på vägen då den saknade alla former av avbärarräcken, eller liknande. Eva kunde konstatera att vi skulle trilla ca. 150-200 meter om vi skulle av någon anledning, missa denna lilla vägs beläggning. Jag förklarade då att det fanns inte mera väg att nyttja än den vi nyttjade för tillfället. Men för mig som körde var det riktigt roligt att anta utmaningen att försöka ta sig upp för denna lilla väg!
Modern teknik i bilarna
Man bör nog inte ha anlag för svindel, eller tycka illa om vägar där endast en bil får plats, och veta att det kan dyka upp ett möte när som helst, då det fanns ett antal hus utefter vägen. Till saken hör att när vi skulle köra ned till Soldano igen , så var jag tvungen att försöka vända någonstans och det fick ske i en brant backe med rullgrus, där jag fick backa uppför en ännu mindre avtagsväg, för att lägga över fullt för att komma runt. Familjen stod då utanför bilen och blev alldeles förstörda då den plötsligt började glida i rullgruset nedför med en gräslig kurva bara 15 meter framför bilen. Dock har X3:an en formidabel funktion där man trycker in en knapp på instrumentpanelen och bilen tar sig med hjälp av ABS-systemet ned för backar i hastigheten 3 km/h, helt automatiskt. Jag ansåg vid detta tillfälle det var perfekt att nyttja denna funktion, och bilen fixade både rullgrus och nedförbacke utan några som helst problem. Tack för alla dessa nya automatiska system som kommit på senare år! Vi kom utan några missöden ner på normal landsväg igen, med en erfarenhet rikare, och ett fantastiskt berikande besök på familjen Taggiascos vinodlingar. Tack för att vi fick besöka era vinodlingar!
