Långweekend i Rom
Då har jag och hustrun varit iväg på en liten semesterweekend i den fantastiska staden Rom, med ett invånarantal på c:a nio miljoner. Vi talar alltså om lika många människor som bor i hela avlånga Sverige, samlade i en stad. Dock fick man aldrig den uppfattningen, då det var mycket turister, och visst var det oerhört mycket människor vid vissa monument, men aldrig så man kände sig pressad av för mycket människor. Det var nästan så att jag vägrade åka när jag hörde hur många människor som bodde i staden, men jag ångrar aldrig att vi åkte då staden verkligen fängslade mig med alla katedraler och historiska monument. Man formligen kände de ”berömda vingslagen” när man vandrade runt i staden. Vi lämnade Skandinavien (Kastrup flygplats) en torsdag kväll i maj och åkte hem på söndag kväll och fick på så sätt tre heldagar i Rom.
Ödsliga gränder/turiststinna piazzor
Det som fängslade både mig och hustrun, var att ena stunden var man fångad i ett folkhav på någon gågata, och i nästa stund gick vi en liten smal gränd där vi var helt ensamma. Det enda vi hörde var en kanariefågel som kvittrade i någon bur, någon i en lägenhet som övade operasång till ett piano. Visst kollade man extra över axeln om man hörde steg bakom sig, men staden var full av poliser av alla de slag vilket gjorde att man kände sig aldrig utsatt men heller inte övervakad. Det märkliga är att sedan terrorism blev ett vedertaget begrepp för alla, så visst upplever jag att man som person har höjt beredskapen för eventuella attacker eller liknande, då jag gärna kollar runt mig innan jag ger mig ut på en plats där många turister samlas. Men det är ju något vi tyvärr har fått vänja oss vid och enda sättet är att höja sin beredskap och försöka leva med vetskapen att det finns människor som vill mig och mina medmänniskor illa.
Att ta sig till Rom
Tillbaka till vår vistelse i Rom. Vi bokade genom SAS hemsida både resa och hotell, för vi besökte mängder av resesajter på nätet men vårt intresse för mellanlandningar och byten av flyg i Wien, Budapest eller någon annan storstad var mycket svalt. Detta då vi inte ville tillbringa de få timmar som stod till vårt förfogande, sittande i mellan sex och nio timmar på en storflygplats någonstans i Europa, för att invänta vårt flyg till Rom. Visst, något dyrare blev det men det kan det vara värt, om man skall vara borta några dagar bara. Vi flög reguljärt med SAS och bodde på ett hotell som heter Memphis och ligger bara ett stenkast från Fontana De Trevi, och ligger bra till med närhet till flesta monumenten i centrala Rom. Ett litet bra hotell i en gränd med bra service och frukost ingick i priset.
Skadeproblem
Vi hade bestämt oss innan resan att för att besöka Rom så skulle vi upp tidigt på morgnarna, ut och vandra runt så mycket det bara gick. Detta lyckades vi bra med då vi hela tiden var ute från hotellet vid halvniotiden på morgonen och tillbaka c:a en timma innan midnatt, för att sova och vårda de ömma fötterna. Vi tyckte vi hade tagit med oss bra skor för att gå mycket, men så mycket skavsår, blåsor och ömma fötter har jag nog aldrig haft tidigare i mitt liv. Det värsta var när man satte sig ner för att en bit mat eller bara för att dricka något, så svullnade fötterna och musklerna stelnade till. Så när det var dags att resa sig igen, så var man stel som en pinne, och det tog några minuter innan jag kunde gå normalt igen. Nu gick det faktiskt att bortse från de plågor man drogs med, då vi minsann skulle se så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt.
Vi hade i alla fall tur med vädret….
Innan vi åkte så hade vi följt vädret och temperaturen växlade mellan femton till arton grader, med enstaka regnskurar. När vi landade var det tjugo grader på kvällen, klarblå himmel och det såg lovande ut. På fredagsmorgonen var det tjugotvå grader och temperaturen steg snabbt, för att mitt på dagen växla mellan trettiotvå till trettiofem grader. Detta fantastiska väder följde oss hela helgen, och till och med romarna verkade chockade, då de gick i dunvästar och typiska vinter/vårkläder. Men för oss var det bara att njuta av detta fantastiska sommarväder och dricka så mycket vatten vi kunde finna.
Vatikanstaten
På lördagen gick vi upp till Vatikanstaten och kollade in Piazza del San Pietro (Petrusplatsen) samt Basilica Papale di San Pietro (Petruskyrkan). Väl där överfölls vi av ett hundratal guider som ville erbjuda sin tjänster och visa oss runt. Så kunde man inte tacka nej innan på italienska, så lärde man sig det den ”hårda vägen” här. Tanken var att vi skulle gå in för att titta på Petruskyrkan, men när vi såg kön som ringlade runt hela Piazza del San Pietro och säkerligen var en och en halv kilometer lång så omvärderade vi vårt beslut och vände inåt stan igen. Dock visade hustrun mig en bronsplatta på Petrusplatsen, så om man ställde sig på denna platta och tittade på de kolonner som fanns på omgivande byggnader runt piazzan, så stod de alla på rad så att man bara såg de i första raden. Fascinerande då alltihopa byggdes för så mycket länge sedan och man tänkte redan då på hur man skulle ställa alla dessa kolonner.
La Dolce Vita
Det finns någon gammal ordspråk som säger ”Alla vägar bär till Rom”, men om man redan befinner sig i Rom, skulle jag vilja mynta ett nytt uttryck, ”Alla vägar i Rom bär till Fontana di Trevi”, för hur mycket vi än gick så hamnade vi alltid vid denna berömda fontän, där Anita Ekberg valsade runt och skvätte vatten i filmen ”La Dolce Vita”. Oavsett när vi kom förbi denna fontän, så var där hur mycket poliser som helst och mängder av turister som kastade pengar med ryggen åt fontänen. Men stackars den turist som försökte stoppa ned handen i vattnet, då var det direkt någon polis som blåste i visselpipa och tillrättavisade den stackars turisten på typiskt italienskt vis. Alltså ord och inga visor här inte! Vi passerade fontänen en tidig morgon innan turisterna vaknat, och det var riktigt skönt att få njuta av denna prakt utan att knuffas med tusentals andra turister som fontänen ändå uppvisar. Dock hade vi sällskap av fem poliser som redan fanns på plats, och i brist på annat klappade en hund.
Första men absolut inte sista besöket
Våra dagar i Rom var helt suveräna, trots de krämpor de medförde. Vädret kunde inte vara bättre, folk var i allmänhet mycket vänliga och vi trivdes verkligen mycket bra. Maten och vinerna var mycket bra, och jag testade för första gången i mitt långa liv att äta ostron samt råa havskräftor. Både var faktiskt betydligt bätte än väntat. Det enda var väl att jag inte gått med på att besöka denna sagolika stad tidigare, då jag egentligen inte gillar att besöka storstäder. Men Rom har något jag inte upplevt i andra städer jag besökt, så mitt betyg till Rom är det högsta möjliga. Så du som tvekar, tveka inte längre utan ge dig iväg genast. Du kommer inte att ångra ditt besök i denna historiska jättestad, som ändå ger dig en relativt snabb överblick om du utrustar dig med en karta och mycket bra promenadskor.
